Landade igår i Vasa efter en vecka på kanarieöarna. Semesterveckan tänkte börja med värsta tänkbara, ryggskott. Var på massage dagen före för säkerhet skull då ryggen bråkat så himla mycket den senaste tiden. Gångerna tidigare var massagen sånt mirakel för ryggen men på nåt konstigt sätt så vaknade jag dagen efter massagen, dagen vi skulle flyga iväg, med ryggskott… Kunde knappt andas och röra mig och jag hann yttra många svärord medan vi packade. Före det var dags att åka till flygplatsen kastade jag in några extra värktabletter och hoppades ryggen skulle hålla att sitta i flyget i dryga 6 timmar… Men vet inte om det var tabletterna eller semesterfiilisen för direkt jag satte mig i flygplanet så försvann nästan all smärta och när jag steg ut i den varma luften i Gran Canaria så var den helt borta! Och återkom aldrig under hela resan… Måste ju tillägga att idag, dagen efter att vi kom hem så är ryggskottet tillbaka… Fattar inte… Är det kölden? Är det vår säng? Är det vår soffa och att man är rätt stillasittande nu på vintern? Eller är det inbillningssjuka?

Nå, resan då? Underbar!! Vi hade sån tur med vädret alla dagar? Vi hade strålande sol och inte ett moln på himlen förutom sista dagen när det var lite mulet och blåsigt och då genast kallare. Men alltså 26 grader i skuggan varenda dag, piuh! Snudd på gränsen för mig. För en solallergiker som mig så bryr jag mig inte om hettan utan sådär lagom varmt är ju bäst. Men nog har det varit skönt med värme! Var viktig med solkräm och jag klarade mig utan solutslag förutom på ena pekfingret och på sidan av ena stortån, haha, lustiga ställen, men säkert där jag glömt smörja in mig…

Jag och maken konstaterade att vi blivit väldigt gamla av oss också då vi:

  • ingen av oss bränt sig i solen (dvs applicerat solkräm tillräckligt)
  • hållit oss UNDER budgeten, iaf första halvan av veckan då vi konstaterade detta, sen började pengarna gå åt…
  • inte druckit så mycket sprit även om allt var gratis och bara att ta för sig
  • gått och lagt oss varenda dag före 22 och stigit upp kl 7

Vi har gjort saker varenda dag och Puerto Rico, på södra sidan av Gran Canaria, var vi var, är väldigt backigt så bara av att trava av och an i backarna och trapporna gjorde ju att man var HELT slut på kvällen. Genom att gå överallt så fick vi ju faktiskt se och uppleva närmiljön också ordentligt men i slutet av veckan så började vi ta taxi ner till de olika stränderna då vi insåg att en taxiresa kostade fjuttiga 3-4€ och vi besparade oss ömma fötter på kvällarna. Vårt hotell låg högst upp på en klippa mitt emellan Puerto Rico stranden och Amadores stranden så vi valde dessa stränder turvist. Barnen gillade stranden i Puerto Rico bäst och vi vuxna föredrog Amadores. Vi hyrde bil först en dag då vi bilade runt hela ön, först till norra sidan med dess spektakulära berg och klippor och små pittoreska byar och sen via Las Palmas, huvudstaden på ön, och vidare till Maspalomas och Playa del Ingles där jag varit tidigare som barn. Vi hade hyrt en mini cabriolet och fick verkligen uppleva bergen längs vägarna ordentligt med nerfällt tak och vi valde de minsta vägarna och inte motorvägarna och fick se så mycket. Fina vägar har de överallt och vi blev så sugna på att komma hit själva nångång, utan barnen, och ta med våra landsvägscyklar. Andra dagen vi hyrde bil var under vår sista dag då vi valde åka in till Maspalomas än en gång och sanddynerna, för barnen ville bada i vågorna. Och det fick vi verkligen. Blåsigt och kallt var det i Maspalomas, jämfört med vår sida av ön men det bjöd ju på mäktiga vågor i havet och barnen var överlyckliga. Men det blåste ju också sand överallt och var väldigt jobbigt att befinna sig på land där så vistelsen blev ganska kort. Vi bilade tillbaka genom småbyar och bland ortsbefolkningen och fick än en gång se så mycket annat. En sak jag ännu hade velat se var delfiner och valar men den enda båten som hade bra betyg av andra så var fullbokat så det blev ingen delfinsafari ute på havet för oss. Det ångrar jag lite nu att vi inte bokade direkt första dagen. Men vi fick ju smaka på det saltiga vågorna och jag fick solbada naken istället, vad är nu bättre än det? 😉

Nedan lite bilder och förklaringar ännu för den som orkar läsa mer. Alla bilder är endast tagna med telefonen och de flesta gångerna vi gjorde nåt så hade jag faktiskt inte den med mig, orkade inte bära på extra saker utan försökte hålla semester på riktigt och höll mig borta från sociala medier från mitten av veckan. Men några bilder hann jag nog knäppa. Nedan vy från vårt hotell, uppe i backen före trappor börjar ner mot stranden, någon hade skrivit 710 trappor och tror det kan stämma rätt bra. Sonen ville träna i trapporna redan andra dagen vi var där och jag var inte sen med att säga att jag kommer med. Men vi orkade bara springa ner så fick sonen håll i sidan och sen försökte vi oss på att springa upp igen men vi fick ta det väldigt lugnt. Det var otroligt tungt i värmen och i alla trappor.

 

Vårt hotell låg alltså nästan högst upp och mittemellan Puerto Rico beachen och Amadores beachen så vi gick alltid ner till strandpromenaden och sedan valde vi höger eller vänster beroende på vart vi ville.

 

Men backigt var det. Knappt så man får med lutningen på bilden men jag kan garantera att lutningen är mycket större än det ser ut. Den var så brant att näsan nästan tog i marken när man gick uppför… haha… Och jag tog en löprunda och det var även jobbigt att springa nerför. Har aldrig haft så ont i fästena vid knäna och på konstigt sätt i vaderna vid tidigare rundor som jag haft efter dessa rundor. Helt andra muskler fick jobba. Och när jag kom hem var min hallux valgus så sjuk av allt det backiga och att gå med sandaler med klack…

 

Hyrde bil under vår tredje dag. Dottern ville absolut ha en cabriolet och efter många diskussioner så valde vi en sån och det var ett så bra beslut. Vi skulle inte ha fått lika spektakulär vy av bergen och havet på samma sätt under färden om vi skulle ha haft tak. Nu kunde vi faktiskt se allting och till och med ibland var man lite rädd att bila nära bergsväggarna där det var risk för ras då man inte hade nåt skyddande tak över huvudena… Men vi blev speciellt förtjusta av norra sidan av ön med alla berg och klippor. Och så åkte vi via storstaden Las Palmas och mot Maspalomas. Fina vägar överallt, både de nybyggda motorvägarna men även de gamla bergsvägarna. Vi såg många glada cyklister under färden. Pittoreska små byar som lågt högt uppe på bergsklippor eller nere i dalarna med apelsinträd eller bananodlingar.

Hotellet var vi väldigt nöjda över. Fräscht. Fint poolområde. Maten var riktigt läcker, kändes som att man bara åt och åt och det var nog fiffigt att ha all-inclusive så man visste var man hade pengarna och inte måste betala för middag varenda dag. En dag i Maspalomas och vi alla åt pizza och vips så hade en femtilapp farit. Vi försökte alltid göra utfärderna mellan måltiderna och äta så ofta som möjligt på hotellet.

 

Sista dagen hyrde vi bil igen och körde mot Maspalomas igen och sanddynerna. Barnen ville bada i de höga vågorna som finns i playa del Ingles där det alltid blåser. Mycket kallare än på vår lugna södra sida är det och mycket turister där också. Så vi badade och tjöt av skratt men väl uppe på land blev vistelsen kort pga av all sandblåst och turiststråk.

 

Vi bilade än en gång längs mindre vägar och kollade in små byar och bland ortsbefolkningen och hittade små pärlor.

Mest av allt, när vi var lata, njöt vi av poolsidan vår och sen att titta på solnedgången vid vår hotellbalkong. Då kände man livet i sig!

 

Kategorier: Resor

2 kommentarer

Jessica · 18 december, 2018 kl. 16:49

Härliga bilder, blir ressugen! Vilket hotell bodde ni på, och kan du rekommendera det?

    JessicaNybacka · 21 december, 2018 kl. 14:58

    Tack! Det var de fina motiven som gjorde bilderna! 🙂 Hotellet vi hade var Cervatur Puerto Azul och det kan jag verkligen rekommendera, som jag skrev, bra mat och fräscht hotell. De berättade att de hade 1000 hotellgäster och att alla rum var fulla då vi var där men det var aldrig trängsel nånstans, varken vid den enda restaurangen eller vid poolen. Alla gäster där hade all inclusive, gick ej att välja. Antar att det är lättare för dem att hålla reda på gästerna då. Men vi konstaterade med maken under veckan där att tur att vi har äldre barn nu, 11 och 8 år gamla, för med småbarn och barnvagnar så skulle det ha varit kämpigt i Puerto Rico som alla backar och trappsteg… Eller egentligen överallt, förutom i Maspalomas, var det väldigt backigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *